Det är mulet ute. Regn droppar till lite och gör luften så där len att andas igen. Hundis sover på mina ben. Hugo är matt efter magsjukan, Optimus likaså. Sambo sitter framför datorn. Har småskrivit på en lista på det som måste med upp. Knappar runt lite här på nätet och känner lugn inom mig. Sambo knappar på sitt tangent-bord till sitt WoW. Härligt. Eller det sista är nördigt. Men som vilken random white dude som helst gör. Han är banan. Men jag känner mig trygg med det.

Jag känner att det skulle sitta ruggigt fint med en sjukt kall g-t i handen. Vi har en oöppnad beefeater på tusen milliliter ovanpå skåpen. Det ska bli så jävla trevligt att öppna den sen. Men än så länge får man vänta. Vänta, vänta, vänta barn.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej min fina Blogg. Förlåt för att jag gömt dig i mina understa mest nedgrävda tankar och planer. Jag har längtat så mycket efter dig. Jag har låtit vatten rinna under broar och tid har blivit en evighet. Jag behövde bli lite hel igen efter Charlie k...

Jag känner bloggens lockrop. Jag vill inte vara utan den, och nu har jag nog blivit tillräckligt lugn igen. Det var ett helvete att ta mig från trasig till relativt hel igen. Jag välkomnar mig. Och Dig! ...

Ja, det här med att somna i vagnen gick sådär. Jag fick panik efter fem minuters skrikande och tänkte "herreguuud, han kan ske är för liten. Jag kanske inte kan pressa så här hårt från början??". Så vi va på bvc igår och idag. Då frågade jag hur vi s...

Nu har jag nattat bebisen i vagnen i hallen. Förhoppningsvis får han sova ordentligt ett tag nu. För han har slutat skrika oss döva på kvällarna, men också slutat sova. Typ helt. Han vaknar till minst en gång i timmen. Gnyr, gnäller, vädjar till oss ...

Idag kommer det en försäkringsrådgivare till oss och ska prata försäkringar. Fan va vuxet. Tänk. Jag. Vuxen? Haha!...