Nu börjar jag bli otålig. Jag vill att bebis ska komma ut nu. Han får inte plats längre. Jag måste vräka lillkisen. Mina revben börjar göra ont för att de inte får plats att vara i sin normala position. Kissa hundra gånger om natten är också skit-trist.

Plus att nu längtar vi så grön-jävligt efter vårat pulver. Vi vill ju att det ska vara en bebis med oss nu.

Jag var helt övertygad om att han skulle komma tidigt. Jag hade stenhårt räknat med det. Hmm. Torsdag idag. Fredag imorgon och sen är det ju det beräknade datumet. Jaja. Låt dessa dagar gå fort tills han kommer. Gud vet att dem gör det sen.

Nu ska vi åka iväg och bada. jag kanske kan skrämma ut honom med kallt vatten.

Trappor fungerar inte iallafall. Vi knatade som galningar i trappor i förrgår nämligen. Värt ett till försök senare idag.