När vi var i hudik så läste jag en krönika som Martina Thun skrivit (den finns i amelia baby om någon vill läsa den). Hon är brutalt ärlig i hur det tog ett tag innan hon blev förälskad i sin dotter. Jag känner igen mig totalt, det gjorde jag redan innan jag fått Elvis.

Jag visste att jag inte skulle vara sådär upp över öronen kär i mitt barn när han kom. För hur skulle jag kunna vara det? Jag känner ju inte honom. Jag kände direkt att jag vill skydda honom. Att ingen någonsin ska få göra honom orätt. Jag kände en sådan stark känsla att lära honom att vara en stark och rättvis människa. Jag vill lära honom att vara en bra vän och stå för sina åsikter. Ett hav av omhändertagande känslor kom upp i mig så fort dem slängde denna blöta lilla sprattliga fisk upp på mitt bröst. Men förälskad? Njae. Det var kärlek. Stark moderskärlek. Jag älskar honom, det gjorde jag redan när han va bara en liten, liten, liten ärta inuti mig.

Men det där pirriga i magen, det kommer att dröja.

Det känns mer och mer att jag gillar honom och tycker att han är härlig. Ju mer personlighet han får och ju mer han tittar runt med dem runda små blå ögonen desto mer förälskad blir jag. Och emellanåt kommer ruskigt ljuvlig stark kärlek sköljande över mig.

Men det var inget head over heals från början. Det kommer att komma snart, och då kommer jag att falla så hårt för att han ler mot mig eller något annat superlöjligt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej min fina Blogg. Förlåt för att jag gömt dig i mina understa mest nedgrävda tankar och planer. Jag har längtat så mycket efter dig. Jag har låtit vatten rinna under broar och tid har blivit en evighet. Jag behövde bli lite hel igen efter Charlie k...

Jag känner bloggens lockrop. Jag vill inte vara utan den, och nu har jag nog blivit tillräckligt lugn igen. Det var ett helvete att ta mig från trasig till relativt hel igen. Jag välkomnar mig. Och Dig! ...

Ja, det här med att somna i vagnen gick sådär. Jag fick panik efter fem minuters skrikande och tänkte "herreguuud, han kan ske är för liten. Jag kanske inte kan pressa så här hårt från början??". Så vi va på bvc igår och idag. Då frågade jag hur vi s...

Nu har jag nattat bebisen i vagnen i hallen. Förhoppningsvis får han sova ordentligt ett tag nu. För han har slutat skrika oss döva på kvällarna, men också slutat sova. Typ helt. Han vaknar till minst en gång i timmen. Gnyr, gnäller, vädjar till oss ...

Idag kommer det en försäkringsrådgivare till oss och ska prata försäkringar. Fan va vuxet. Tänk. Jag. Vuxen? Haha!...