Var hos mormis förra veckan. Själv. Det är lite lyx att få dra iväg ensamen. Jag går ju knappt på toa ensam. Eller, vaddå knappt? Jag går inte på toa ensam. Elvis är som en utväxt på mig. Nu kryper han också så han kan ju inte bli lämnad utom synhåll mer än, äh, han kan inte bli lämnad själv. Punkt. Så att få dra iväg utan barnvagn och kid är skönt som fan. Mormis mötte mig vid "centrumet" som dem har. Jag skulle vilja kalla det konsum. Bara. Hon och hennes bästis, mister Rulle stod där och väntade när jag kom. Hon frågade vad vi skulle äta. Hon föreslog att vi kanske skulle in på konsum och handla något. Sen sa hon, ja, det finns ju andra affärer där man kan handla mat. Pizza till exempel går ju också bra om man vill ha det. Jag tittade på henne och fnissade. Var handlar man det då? På "pizza-affären" eller. Hon knuffade till mig lite som bara en mormis gör och skrattar fram ett "nämen"!

Idag ska jag och Elvis till Ringring och Stefan. Det var ju typ hundra miljoner tusen trettio dagar sen vi sågs. Det kommer bli mys. Elvis har sovit till åtta idag, vilket tillhör ovanligheten nu närvi slutat med välling på natten. han brukar vakna vid fem och inte kunna somna om. Detta gör så att jag blir sjuk i huvudet. Det kändes som att precis när jag börjat få sova hela nätterna så ska ungen upp och hoppa mitt i natten. Men vid fem i morse så började han skrika från sin säng och jag tänkte att om jag låtsas som att han inte låter så slutar han nog. Då fick sambo nog och bar över honom i vår säng. Pys viftade runt lite, sen somnade han. Huh? Va knasigt tänkte jag och somnade om själv. Sen vaknade han åtta och nu är vi på toppen-humör båda två och jävligt redo för äventyr!

Hörs sen. Tjingeling!