Jag har alldeles för mycket jag vill skriva om. Jag har alldeles för lite tid. Och lust. Ingen lust. Ingen tid. Blä. Trött och less på det mesta just nu. Mörkret har lagt sig inom mig. Det har en tendens att göra det. I november. Jävla november. Jävla mörker. Jävla kyla. Jävla.

Jag tycker alldeles för mycket om vad andra pysslar med. Eller låter bli att pyssla med. Jag har för mycket tid helt plötsligt. Eller så slösar jag med den tiden jag har på att tycka hit och dit hela tiden så jag inte har tid med att gotta mig i mitt mys istället. Jävla mörker.

Jävla mörker som tuggar sig loss på mig emellanåt.

Det var härligt att vara med sambo och äta i allal fall. Det var mys att hålla hand och hångla loss på en bar. Mys. Fina moster som kom och tog hand om vår bästaste lilla bebis.

Undrar när det kommer kännas ok på riktigt att lämna honom ifrån mig. Inte ens oss, utan mig. Hur ska jag kunna lämna bort min lillaste pys? Ever?

Jävla mörker, festa loss på någon annan istället.