Hej svejs. Nu ni, börjar det hända grejjer. Jag är i vecka 15 (14+3) nu, ungen hickar och är ungefär 9, 10 centimeter. Ja. En liten tennisboll hickar omkring och kan suga på tummen i min fläskiga mage. Jag har inte gått upp något i vikt ännu, men sambo har. Jag börjar tro att vi trotsat de biologiska lagarna och att jag gjort honom på smällen.

Därinne är den. Tänk va knasigt. En liten trollunge som livnär sig på mig. Eftersom att sambo inte har vett nog att fria och göra en ärefull fru av mig så blir det ett utomäktenskapligt barn. Vilken mardröm. Vad ska omgivning säga. Ojojoj. Hujeda mig.

Under julen så var vi i gnarp. Det enda jag har att säga om den julafton är att jag trodde jag skulle frysa ihjäl. Jag hade sån fruktansvärd huvudvärk, och alla va fulla. Vilken superjul. Det var mysigt och jag älskar sambos familj, just den här julen var det jag som var problemet.

Sen kom vi hem till mina älskade, älskade killar. Fan va jag lyckades sakna de på bara tre dagar.

Ikväll ska jag möta upp lilla fisen på t-centralen. Vi sak spendera två dagar tillsammans. Jag längtar.

Pussochhejleverförschtejj.